Paradiset 1969. Lägg märke till de två torkladorna, som sedan revs 1974.

Raststugan Paradiset och föreningen

Starten, Sthlms stad och Huddinge kommun

I december 1951 beslutade stadsfullmäktige att bemyndiga Fastighetsnämnden att förvärva "Lissmafastigheterna" för 1 043 855 kronor. 20 januari 1953 beslutades att upplåta torpet Paradiset till Friluftsfolkets Samarbetskommnitté till en årlig hyra av fem kronor. Aktivt drivande var friluftsintendenten Erik Thor på Idrotts och friluftsförvaltningen med politiskt stöd av Helge Berglund.

28 juni 1953 öppnades torpet som raststuga samt började hyras ut till vandrare för övernattning. Den formella invigningen skedde 25 oktober i närvaro av omkring 250 personer och där borgarrådet Helge Berglund förklarade "Paradisets portar öppnade" och överståthållare Hagander tackade för det arbete som lagts ner för att sätta stugan i så gott skick.
Bilden till höger visar invigningen, klicka på bilden för fler bilder

2002 bildar Huddinge kommun Paradisets naturreservat (759 hektar). 2010 bildades också ett naturreservat av Haningedelen av området. 1 juli 2009 övergick ägandet av naturområde och torpet från Stockholm till Huddinge kommun som därefter är hyresvärd för torpet.

Föreningens inre arbete

2 december bildades 1946 Friluftsfolkets Samarbetskommitté. Närvarande var Cykelfrämjandets Stockholmskrets, Friluftsföreningen Cykelkedjan, Stockholms Frisksportdistrikt, Skid- och Friluftsfrämjandet, Svenska Naturskyddsföreningens Stockholmskrets och Stockholms Vandrarförening samt Resos friluftgrupper. Med på mötet var också friluftsintendent Erik Thor. Föreningen formaliserades med stadgar vid ett årmöte 19 april 1952. I mitten av 1950-talet invaldes så Stockholsm Utflyktsklubb, 1974 Hälsofrämjandet och 1975 Svenska Turistföreningens stockholmskrets. Reso friluftsgrupper, friluftsföreningen Cykelkedjan och Stockholms Utflyktsgruppen utgick 1981. Föreningen drev vissa gemensamma frågor som annonsering i tidningar och billigare tågresor till Stockholms omgivningar på söndagar som 1953 resulterade i speciella Sportbiljetter. Också gemensamma utflykter anordnades, gemensamma slåtter/röjningsdagar, bl.a. vid Hellasgården, ocskå Kyrkvandringen vid advent. Dock blev skötsel och tillsyn av raststugan Pardiset snart föreningens primära uppgift.

I anslutning till 40-årsjubileumet 1993 bildades en stödgrupp kallad Paradisets vänner som redan från början hade 50 medlemmar. I anslutning till 50-årsjubilet 2003 ombildades så Friluftsfolkets Samarbetskommitté till föreningen Paradiset Hanvedens vänner.

1996 skapades arbetsgrupper för Yttre underhåll, Inre underhåll, Vedhantering, Skaffning, Äng och hage samt Yttre tillsyn.

Kansliet för Friluftsfrämjandet i Huddinge hade hand om bokningar till uthyrning från 1991 till 2010.

Ekonomin

Intäkter har, så länge Stockholm ägde torpet, kommit från bidrag från staden, först från Idrotts och friluftsstyrelsen, sedan Fritid Stockholm. För röjningsarbete har även tillkommit bidrag från Huddinge kommun från mitten av 1990-talet till slutet av 2000-talet. Räkenskaperna för själva torpverksamheten finns bara redovisade från 1967. Från 2010 täcker intäkterna från uthyrning tillsammans med gåvor och medlemsavgifter alla utgifter som sedan dess inte längre innhåller utgifter för arbete i skogen.

På utgiftsidan var hyran till 1978 5 kronor per år sedan 100 kronor per år. Från 1995 är hyran 8 000 kronor per år som räknas upp med ett index och från den tiden fick föreningen också ta över avgifterna för sop- och latrinhämtning, dock från 2011 tar Huddinge kommun kostnaderna för hämtningen av hushållssopor.

Nyckelpersoner och verksamhet förutom upprustning/underhåll

1950-TALET

• Ordförande: Bror Ebbedal (1952-augusti 1953), Gösta Lidén (maj 1954-1957), Nils Törnqvist (1958-1976)På bilden från 40-årsjubileet 1993 står de som var med redan 1953. Nils längst till vänster
• Stugföreståndare: Gösta Liden (1953-1954), Arne Ljusenius (1955-1972)
• Samelägret irriterade med trafik på lederna mm. 1958 skrevs en officiell klagoskrivelse (se mer på sidan om Samelägret)
• I november 1958 gjorde ''Lill-Tumba-Tarzan'' med kumpan inbrott och styrkte sig med Kum och konserver. (Kum sägs vartit namnet på Konsums öl/lättöl)

• Ordförande: Nils Törnqvist (1958-1976)

• Stugföreståndare: Arne Ljusenius (1955-1972)
• Nedskräpning och bilvrak i naturen är en återkommande fråga liksom en aldrig realiserad bastu
• Minnen från 1960 av barn

• Ordförande: Nils Törnqvist (1958-1976), Irene Häggblad (1977-1982)
• Stugföreståndare: Arne Ljusenius (1955-1972), Harry Lindström (1973-1976), Irene Häggblad (1977-1982) Tornbergatrollet var ett återkommande inslag från starten och en tid framåt, här 1963
• Nedskräpning och frekventa inbrott är återkommande frågor

• Ordförande: Irene Häggblad (1977-1982), Gertie Öström (1983-1985), Sven Lindström (1986), Mats Gullberg (1987-1997)
• Stugföreståndare: Irene Häggblad (1977-1982), Nils Törnqvist (1983-1990)
• Frekventa inbrott, uppstädning efter lapplägret är återkommande frågor

• Ordförande: Mats Gullberg (1987-1997), Bengt Sjöström (1998-1999)
• Stugföreståndare: Nils och Gun Törnqvist (1983-1990), Gunnel och Ingvar Olsson från 1991, Hans Lundgren lite av hustomte från 1992
• Inhyrning av ALU samt relationer med staden (nytt kontrakt) stora frågor

• Ordförande: Sven Isaksson (2000-2002), Hans Lundgren (2003-2005), Ann-Marie Risberg (2006-2009), Nicke (2009-)
• Huddinge kommuns övertagande av reservatet stor frågor

• Ordförande: Nicke (2009-2019)
• stugfogde: Anders Wennersten
• Toafrågan återkommande fråga

• Ordförande: Gunilla (2021-2023), Johan Fogelberg (2024-
• stugfogde: Anders Wennersten (-2023)
• Stora frågor var modernideringen av uthyrningsrutinerna och renoveringen 2023/2024

• Städdagar vår och höst genomfördes årligen sedan starten till 2020, sedan städdag på sommaren som även skett tidigare men då med fokus på enbart inomhus. Kallades också till 1980-talet Röjningsdagar, en kort period Friluftsdagar och för vårdagen på 1980-talet Fagningsdag
• Kyrkvandringar: Alla år fram till 2009 skedde vid olika kyrkor i länet och drog tidvis flera hundra deltagare. Ersattes 2009 med adventvandringar i Paradiset.
• Midsommarfirande. Genomfördes till mitten av 1970-talet. EA berättar om midsommar 1955.
• Valborgmsässoeld. Arrangerades av Vandrarföreningen med brasan på parkeringen. Pågick till slutet av 1970-talet
• Slåtterdag i augusti startade 1979 och genomfördes årligen sedan dess till och med 2015.
• Mulles julfest, en avslutning i december pågick från 1963 till omkring 2005.Till höger 15 december 1968, 100 barn 100 vuxna
• Höstmöten med medlemmar genomfördes regelbundet under 1980- och 1990-talen.

Arbeten på torp och ängar

Byggnaden torpet

Det första året byggdes de åtta sängplatserna i kök och storstuga. Här målades om och fernissades, syddes madrassöverdrag och gardiner

1954 gjöts en cementplatta framför dörren med fotskrapa se bilden till höger med Arne Ljusenius till höger. 1955 byggdes en ny trappa utomhus till vinden av Birger Karlsson, "Småland" som sedan revs 1974. 1956 installerades en diskbänk i rostfritt stål.

1968-1969 ommålades och reparerades rum och kök, nytt taktegel las på 1974. Kakel i köket 1976, nytt innertak och fernissade golv 1977. Förstugan och skåpen målades 1978, kammaren ommålades och dess golv fernissades 1979.

Ny bänkspis och kylskåp 1992/1993. Ny ytterdörr 1993, ommålning invändigt och isolering av innertak 1994 samt nya vångssängar i kammaren. 1995 byttes bottenstockarna ut. 1997 slipades golvet.

Vintern 2023-2024 renoverades torpet totalt, och därefter köpte vi in lite ny inredning.

Vatten, ved och elektricitet

Brunnen med pump låg ursprungligen i sluttningen från torpet ner mot parkeringen. När denna sinade den torra sommaren 1955, grävdes i stället upp en kallkälla upp vid bäcken och förågs med en cementring och användes sedan till 1966 då den nuvarande brunnen med pump togs i bruk. Den gamla brunnen rensandes dock 1958 och dess pump reparerades. 1966 installerade även en pump mitt på tunet som omnämns 1977. 1992 omtalas att källans vatten är dåligt och något år senare "stängs" källan.

Bilden till höger visar tunet med torklada inifrån torpet omkring 1955

Fotogenlapor användes först. De var charmiga men osade mycket och gav dåligt med ljus. I december 1967 grävdes elkabel fram och 1968 installerades takarmaturer och värmepaneler.

I gästboken finns följande lilla vers, som skrivits av en av stugfogdarna som inte såg dessa nyheter som enbart positiva:

Över Paradiset bland paradisen
Låg nysnö över smälta isen.
Stugan väntade varm av el
Väntar vi nu på TV och tel?

Vedhuggning var då ett stort och tungt arbete. En vedkap köptes 1979 som i sin tur byttes ut 2005, vilken så sent som 2011 såldes till kommunenen.

Byggnaden ladan/stallet/vedboden/gillestugan

bilden till höger visar Röjningsdagen med den norra torkladan och ladan september 1955.

1959-1960 gjordes stallet om till Gillestuga med plats för 45 personer. Den invigdes i oktober 1960 av friluftsintendent Axel Brandt, då även gardiner och madrasser var på plats.

”Spiltor och kobås skulle rivas i stallet, öppen spis och skorstensstock skulle muras och väggarna förses med innerpanel. Väggfasta bänkar skulle ge primitiva sovplatser åt övernattande grupper.”

1974 blev logen som fanns mellan Gillestugan och nuvrande vedboden försedd med golv, den nuvarande vedboden inreddes och dassen på gaveln kom till.

1980 målades gillestugan invändigt och golven slipades 1984.

1994 isolerades gillestugan och den ommålades invändigt och ny ytterdörr och även logen gjordes i ordning invändigt. 1997 slipades golvet och dassen målades. Kommenen satte up bajamaja 2020, som innebar våra dass därefeter är mest stängda

Taken på ladan och Lillstugan las om i samband med torprenoveringen 2023/2024. Lillstugan målades då även om

Övriga byggnader

Bilden till höger visar baksidan av den södra torkladan 1957

Torkladorna försåg man tidigt med sängplatser i den s.k. sommarstugan (egentligen mangelrum). 1955 tillkom ett fyrhålsdass. 1958 fick vedboden (ej nuvarande plats) fönster. 1974 revs alla dessa byggnader.

Vid vårröjningen 1955 revs tvättstugan vid bäcken.

Lillstugan fick nya fönsterluckor 1958, 1975 renoverades den och ommålades. 1998 ny dörr.

Tunet och ängen

Tidigt analdes rabatter och också ett potatisland för att återfå en "riktig" torpkänsla, potatislandet nämns 1971.

Ängen arrenderades de första åren av bonden vid Årtorp som tidigare även hållt djut i ladan vid torpet.

1974 när torkladorna revs byggdes i stället grillplatsen på gårdsplanen

1979 slyröjning på ängen därefter regelbunda slagningar i augusti av ängarna.

Bordbänkar med Paradiset inristat införskaffades 1995.

Bilden till höger visar vårstädningen 1958 då man låter en gräsbrand ta bort fjolårsgräset och sorkarnas vintergångar

Referenser

innehållet på denna sida hämtat ur arkivet och skrifterna ”Raststugan Paradiset – tillbakablick och minnen1953–1993” och ”Friluftsfolkets Samarebtskommitté”. båda författade av Nils Törnqvist 2013-01-25