1958
Vårstädning 1958

Paradisets historia

Torpet Paradiset nämns i Huddinge husförhörslängder första gången 1830. Namnet finns inte på äldre kartor. I Huddinges historia del 1, Ortnamnen i Huddinge från 1981 skriver Jan Paul Strid huruvida namnet är uppriktigt eller ironiskt menat är okänt.

Torpets äldre historia
För mer information, se Paradisets äldre historia

Torpet Paradiset tillhörde Lissma gård fram till 1915. Tvätteriverksamhet bedrevs här från före 1920, vid vilken tid de sista inbyggarna Knut Otto Waxin och hustrun Gerda Sofia Lindström med deras dotter och son, tog över från Gustaf Leonard Waxin som bott i torpet från 1911.

När de flyttade från torpet 1937 fanns här utöver torpstugan, en liten stuga (lillstugan, byggd åt dottern till hennes 18-års dag, 1926), ett stall och en ladugårdsbyggnad och två stora torklador i vilken den ena även fanns en "sommarstuga" samt en tvättstuga vid bäcken.

Utdrag ur Gästboken i samband med ett besök av herr och fru Waxin den 7 juni 1959:

… Vår fogdestuga ”byggde jag till vår dotter” och sommarstugan ”hade vi som mangelbod”. Tvättstugan för landstvätt låg nere vid bäcken. ”Det här avloppsdiket har jag grävt, fortsätter herr Waxin.

…”Torkladorna har jag själv byggt”…

1937 köptes torpet av rådman Olov Thunegard, som använde det som fritidsboende åt sig och sin familj till 1950 då det såldes.

1959
Paret Waxin, Paradisets sista inbyggare.

Raststugan Paradiset och föreningen
För mer information, se Raststugan Paradiset och föreningen

Stockholms stad inköpte 1951 "Lissmafastigheterna" som bland annat omfattade Paradiset. År 1953 fick Friluftsfolkets Samarbetskommitté, hyra och förvalta torpet för en symbolisk summa av 5:- per år.

I juni 1953 öppnades torpet som raststuga samt började hyras ut till vandrare för övernattning. Den formella invignignen skedde sedan 25 oktober av en grupp med borgarråd Helge Berglund i spetsen.

Det första året byggdes de åtta sängplatserna i kök och storstuga. Torkladorna försåg man också med sängplatser och anlade rabatter och ett potatisland. 1955 revs tvättstugan som helt hade förfallit och 1959-1960 gjordes stallet om till Gillestuga.

En kallkälla (Rubens källa) några 100 meter norr om topet användes från 1955, innan dagens brunn med pump blev klar 1966. El drogs till torpet 1968 och ersatte de tidigare använda fotogenlamporna.

De två torkladorna med sin "sommarstuga" revs 1974 och grillplatsen på tunet gjordes då i ordning och logen försågs med golv. Slyröjning av ängen påbörjades av föreningen runt 1980.

2003 omvandlades Friluftsfolkets samarbetskommitté till föreningen Paradiset Hanvedens vänner. 1 juli 2009 tog Huddinge kommun över ägande och hyresvärdsskapet från Stockholm.

1959
Söndagsutflykt hösten 1959. Therese E (då 12) med föräldrar, systrar, mormor och morbror, moster och två kusiner. hela "gänget"

Naturreservat, leder och kojor
För mer information, se Naturreservat, leder och kojor

Naturområdet runt Paradiset ingick i köpet av Lissma 1951. Stockholms Idrotts- och friluftsstyrelse tog över tillsynen och påbörjade visst arbete med lederna. 1959 byggdes Orrkojan av föreningen som annars fram till mitten av 1990-talet koncentrerade sitt arbete till raststugan och byggnaderna runt tunet. 1973 drogs Sörmanlandsleden igenom området och den leden med sina spänger gjordes i ordning.

Hans Lundgren började sitt engagemang i föreningen 1993 och inledde ett skede där föreningen aktivt och med finansiellt stöd av Stockholm och Huddinge tog hand om skötseln av leder och naturområdet. Många vindskydd, eldplatser, spänger och övernattningsstugor har vi att tacka "gubbarna i skogen" för.

2002 bildar Huddinge kommun Paradisets naturreservat (759 hektar). När Huddinge tog över från Stockholm 2009 så övergick så skötselansvaret till Huddinge och föreningens aktiva skötselansvar för naturområdet avvecklades. 2010 bildades också ett naturreservat av Haningedelen av området.

Rubens källa.
Rubens källa.

Samelägret
För mer information, se Samelägret

Söder om Trehörningen ligger Samelägret. Det var ett initiativ av Aslak Partapuoli att skapa en sameby med kyrka här, som inleddes 1955. Dem stora stenen som restes står ännu kvar, Uggelkojan var lägrets visthusbod och bilvägarna dit återfinns idag som breda stigar. Initiativet övergavs runt 1990.

2013-01-20